Varför minskar bikarbonaten vid metabolisk acidos
Syra-basrubbningar
Fysikalisk-kemisk tolkning av syra-bas-system
Den kanadensiske naturvetaren Peter Stewart publicerade sin bok ”How to understand acid-base physiology” inom den presenterade han en integrerad modell över hur elektrolyter, vattenbalans, koldioxid och proteiner samverkar för för att bestämma syra-bas-balans. Under de följande 20 åren kom en stor mängd vetenskapliga artiklar som förankrade modellen i klinisk tolkning och behandling av syra-basrubbningar. Modellen kallas ”the Stewart approach” eller ”physico-chemical model”. Den utgår från fysikalisk-kemiska egenskaper hos olika elektrolyter (starka och svaga joner), tar hänsyn till termodynamiska principer som konservering av massa och visar matematiskt hur systemet hänger samman. Resultatet är en oerhört användbar modell som förklarar fenomen vi ser dagligen inom perioperativ vård och intensivvård. Den förklarar varför hyperkloremi gör patienten sur, varför lågt albuminvärde ger enstaka alkalos och hjälper oss att förstå syra
Base excess (BE) är ett värde som svaras ut på de flesta system som används för patientnära analys av blodgaser i Sverige idag. BE existerar en viktig pusselbit vid analys av syra-basstatus samt i det här inlägget går Mikael på djupet i ämnet och har även gjort ett efterföljande quiz där du kan testa dina kunskaper inom blodgastolkning. Läs vidare för att lära dig mer om hur base excess beräknas, hur det kunna användas vid analys av syra-basstatus, hur du kalkylerar om sekundära kompensatoriska mekanismer för pH-balans är tillräckliga, och hur du kan göra för att avslöja om det föreligger flera syra-basrubbningar samtidigt. Inlägget spänner över ett brett fält med allt ifrån ett historisk exposé till nördiga formler och exempel tillsammans med patientfall. Tyck gärna till och kommentera inlägget alternativt återkoppla till oss via mail eller på hemsidan. Base excess, nyckeln till kombinerade syra-basrubbningar
Sammanfattning och viktigaste punkter
- BE är ett kalkylerat värde och representerar en index över
ABC om Syra–bastolkning på akuten
De flesta akutmottagningar är utrustade med patientnära apparater som inom några minuter mäter koncentrationerna av väte [H+], natrium [Na+] och klorid [Cl–] samt partialtryck för koldioxid i blodet, pCO2. Syra–bastolkning av dessa värden i ett kliniskt kontext kan avslöja tillstånd där akut handläggning minskar morbiditet och mortalitet. De tre huvudmetoderna för syra–bastolkning existerar den fysiologiska metoden, basöverskottsmetoden och den fysikokemiska (Stewart) metoden [1]. Stewart-metoden är populär inom intensivvården samt har tidigare uppmärksammats i en artikel i Läkartidningen [2]. Det tolkningssätt som presenteras här är baserat på basöverskottsmetoden och anpassat till förhållandena på akuten.
Definitioner
pH är den negativa logaritmen för vätejonkoncentrationen (–log [H+]). Om pH och pCO2 mäts i venöst blod läggs 0,03 till pH och 0,6 kPa dras från pCO2 för att approximera arteriella värden []. Ett normalt arteriellt pH
.