Vem bestämmer vart vägar ska byggas
Vghllaransvar
När börjar processen? Vem gör vad? När får man information? När kan man komma med synpunkter?
Så denna plats ser processen för indragning av vägrätt (förändring från allmän väg till enskild väg eller till kommunal gata) ut.
1. Ärendet initieras vanligtvis av berörd väghållningsmyndighet (vanligtvis Trafikverkets region, men kan även vara enstaka av regeringen utpekad kommun), ibland av en extern aktör.
- En utredning om indragning av vägrätt påbörjas ifall något tyder på att en allmän vägs funktion har förändrats eller annat som tyder på för att vägen inte längre uppfyller kraven för allmän samfärdsel (allmän samfärdsel = vägen behövs för allmän trafik och utgör inte främst nytta för de likt bor eller verkar vid vägen).
- Om vägen är belägen i tätort kan indragningen av vägrätt bli aktuell att utredas när vägens funktion gör att vägen är lämplig att ingå i kommunal väghållning vilket gata (med stöd av plan- och bygglagen).
2. Utredningshandlingar (utrednings-PM med tillhörande karta o
Vägförordning ()
Departement/myndighet: Landsbygds- och infrastrukturdepartementet RSIB TP
Utfärdad:
Ändrad: t.o.m. SFS
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)
Innehåll:
1 kap. Allmänna bestämmelser
Förordningens tillämpningsområde
1 § Denna förordning gäller allmän väg och innehåller föreskrifter i anslutning till väglagen (). Allmän väg är riksväg alternativt länsväg.Väganordningar
2 § En parkeringsplats, rastplats eller annan uppställningsplats på grund av fordon räknas som väganordning endast om den besitter anslutning till och ligger i närheten av vägbanan samt är huvudsakligen avsedd som hjälpmedel åt vägtrafikanterna för färden på anordning för skydd mot vägtrafikbuller får räknas som väganordning endast om den ligger på eller i anslutning till ett område såsom har tagits i anspråk för någon annan väganordning.3 § Mark intill vägbanan eller annan väganordning som existerar avsedd till kantremsa får vara väganordning endast tiEnskilda vägar
Bilda en gemensamhetsanläggning
En enskild väg kan ägas samt skötas av flera fastigheter ihop. För att kunna utföra det kan ni till exempel bilda en gemensamhetsanläggning. Även äldre vägföreningar och vägsamfälligheter räknas idag som gemensamhetsanläggningar.
En enskild väg kan även skötas av en förening utan att vara en gemensamhetsanläggning. Lantmäteriet har då ingen roll i det.
Mer information om gemensamhetsanläggningar.
Så här kan ni få rätt att använda en enskild väg
Väg likt tillhör annan fastighet
Enligt anläggningslagen kan servitut bildas som ger en eller flera fastigheter rätt att antingen nyttja en befintlig väg på en annan fastighet alternativt bygga en ny väg över en annan fastighet.
Ägaren till den fastighet där vägen byggs, eller från den väg som upplåts för nyttjande, har då rätt till ersättning.
Mer information om servitut.
Väg som tillhör annan gemensamhetsanläggning
En samfällighetsförening som förvaltar en gemensamhetsanläggning till väg kan få
Frn planering till byggande
Planeringen av en väg eller järnväg börjar när vi har identifierat brister i transportsystemet. Vi undersöker hur vi kan åtgärda dem genom en så kallad åtgärdsvalsstudie. Studien ska behandla vilka typer av åtgärder som är möjliga för för att lösa ett transportproblem.
Vi arbetar efter den så kallade fyrstegsprincipen för att få störst nytta av satsade resurser. Det innebär att vi stegvis analyserar vilka typer av åtgärder som behövs. Ibland kan detta vara effektivt med en kombination av åtgärder.
Analys i enlighet med fyrstegsprincipen:
1. Tänk om. Kan transportbehoven minskas eller förmå andra transportsätt användas? Kan behovet av resande påverkas? Kan viss trafik som i dag går vid väg flyttas över till järnväg? Eller kan kollektivtrafiken utvecklas?
2. Optimera. Kan väg- eller järnvägsnätet utnyttjas effektivare, till exempel genom hastighetsanpassning, variabla hastigheter eller trafikreglering?
3. Bygg om. Går det att lösa problemen genom förbättringa