Hur många procenter ökade antalet våra gymnasia skololor
Senast uppdaterad:
81 procent av alla elever som börjar på ett yrkes- eller högskoleförberedande gymnasieprogram går ut med en godkänd gymnasieexamen. Omkring var femte skola slutför inte sina studier eller går ut tillsammans ofullständiga betyg.
Alla gymnasieprogram är idag treåriga men vissa studier fördelas på fyra eller fem år. liknande gymnasieprogram innefattar främst riksidrottsprogram, men en förlängd studietid kan även bero på att elever byter schema eller tar ett studieuppehåll. Av de elever såsom sommaren haft fem år på sig att fullfölja sina gymnasiestudier, det vill säga de elever likt påbörjade sina studier hösten , var det 81 procent som tog en gymnasieexamen. Omkring 11 andel slutförde inte sina studier och cirka 8 andel gick ut gymnasiet utan fullständiga betyg. Det innebär att ungefär var femte elev avslutade sina gymnasiestudier utan en gymnasieexamen.
Av de elever som inte slutförde gymnasiestudierna gjorde knappt två tredjedelar sitt studieavbrott beneath årskurs ett e
Andelen obeh&#;riga elever till gymnasiet &#;kar
Andelen vilket inte är behöriga till gymnasiet ökar från förra året. 14,4 procent av eleverna som lämnat grundskolan har inte behörighet att komma in på en vanligt gymnasieprogram. Samtidigt ökar betygsklyftorna i skolan samt gapet mellan de elever som lyckas och dem som misslyckas har blivit mer påtagligt.
Siffror från Skolverket visar att 14 elever gick ut årskurs 9 i våras utan att ha behörighet till en nationellt program i gymnasiet. var andelen 8,6 andel och i fjol hade den stigit till 13,1 procent. Det betyder att andelen obehöriga fortsätter för att stiga ännu mer i år, vilket är enstaka oroande utveckling.
– Vi vet bland annat genom Arbetsförmedlingen att de ungdomar som inte har en avklarad gymnasieutbildning har avsevärt sämre arbetsmarknadsutsikter. Så att andelen obehöriga till gymnasieskolan ökar så mycket är självklart inte bra, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.
Det existerar fortsatt killarna som klarar
Kakor på
För att undersöka utbildningsnivån tittar vi vid den del av befolkningen som är 25–64 kalenderår. I den gruppen har 47 procent läst vidare efter gymnasiet. Vi kan också se att 31 procent är högutbildade, vilket innebär att de äger en utbildning på tre år eller mer efter gymnasiet.
Andelen högutbildade har ökat över tid. År plats andelen högutbildade 16 procent, jämfört med 31 andel Ökningen kan delvis förklaras med att det idag finns fler studieplatser på universitet- och högskolor.
Kanske är du också intresserad av
Ta reda på vad olika yrkesgrupper tjänar i vårt lönesök.
Andelen lågutbildade är 10 procent, i den gruppen ingår de som ej har utbildat sig vidare efter grundskola. Det existerar en minskning jämfört med år , då fanns andelen 21 procent. Resterande 40 procent har gått gymnasieskolan, men sedan inte läst vidare.
I statistiken över befolkningens utbildningsnivå räknar man alltid den högsta avklarade utbildningsnivå
Antalet elever på yrkesprogrammen måste öka snabbare
Idag veckan släppte Skolverket statistik över söktrycket till gymnasieskolans nationella schema läsåret / För andra året i rad ökar andelen elever som söker till yrkesprogram. Det existerar bra, men ökningen är för liten, 0,6 procentandelar , och från en för låg nivå.
Det var studenter som sökte till ett nationellt program det denna plats läsåret. 62,2 procent sökte ett högskoleförberedande program samt 37,8 procent sökte ett yrkesprogram.
Ekonomiprogrammet är fortfarande detta vanligaste förstahandsvalet för eleverna och andelen sökande fortsätter att öka jämfört med tidigare år. Samhällsvetenskapsprogrammet existerar det näst vanligaste förstahandsvalet. Det är ett bekymmer att 37 procent av alla elever som sökte till nationella gymnasieprogram sökte till ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen. Det är också bekymmersamt att andelen sökande mot teknikprogrammet minskar och andelen sökande till naturvetenskapsprogrammet ligger kvar på samma nivå som fö