Enkel bild hur nedbrytare deltar i kolets kretslopp

Vattnets kretslopp och fotosyntesen

Faktablad

Solen driver vattnets kretslopp och skapar vindar och vågor. Genom fotosyntes och förbränning driver solen också kolets kretslopp.

Publicerad 25 mar, • 3 min att läsa

Nästan all energi kommer från solen. Solen tillför hela tiden ny energi till jorden, vilket i sin tur påverkar massor med processer på jorden. Det är energi från solen liksom driver vattnets kretslopp och som får vindarna för att blåsa, vilket i sin tur ger vågor vid haven.  

Vindar uppstår när energi från solen sätter fart vid luften i atmosfären. Först värmer solen jordytan, såsom i sin tur värmer luften precis ovanför. Den värmda luften stiger uppåt eftersom varm luft existerar lättare än kall. Undertrycket, eller tomheten, som skapas på platsen där luften steg gör att annan luft sugs dit: luften rör sig och vindar skapas. 

Solen driver även vattnets kretslopp. När vattnet värms upp i sjöar och hav avdunstar det och bildar vattenånga liksom stige

Varför är kol intressant? Kol som atomslag som är grunden till i princip alla molekyler vi och vår levande omgivning består av. Alla proteiner, kolhydrater, och fetter innehåller kol. Allting du äter innehåller kol i varierande mängd, och du bryter ned kolbaserade ämnen för att få energi, och andas ut koldioxid. 1 vad är fossila bränslen 2 Snabbkoll! Naturvetenskapliga begrepp förklaras med korta enkla animationer. Om serien Tangentbordskontroller för spelaren Hoppa till spelaren ␣ Mellanslag, ⏎ Retur: Spela / pausa programmet M Ljud på / av ↑ Pil upp: Höj ljudvolymen ↓ Pil ned: Sänk ljudvolymen → Pil höger: Hoppa framåt 5 sekunder ← Pil vänster: Hoppa bakåt 5 sekunder 0 - 9. 3 fakta om kol 4 – år – Ett träd tar upp kol genom fotosyntesen. Kolatomen kommer att ingå i trädets cellulosa som bygger upp stammen. Kolet återgår till atmosfären när träden dör och förmultnar. miljoner år – En skog tar upp och binder kol genom fotosyntesen. 5 Kolcykeln Översiktsschema över kolets kretslopp Kolcykeln, kolets kretslopp, är ett biogeokemiskt kretslopp genom vilket kol omsätts mellan jordens kolreservoarer – biosfären, geosfären, hydrosfären och atmosfären. Kolcykeln delas upp i den snabba och den långsamma kolcykeln. 6 Kolets kretslopp. Kolatomen deltar dels i ett snabbt kretslopp som tar tiotals till tusentals år, dels i ett långsamt kretslopp som tar miljontals år. I kolatomens snabba kretslopp omvandlas ljusenergi från solen, koldioxid och vatten till socker och syre genom fotosyntes hos gröna organismer. De vanligaste gröna organismerna är växter. 7 kolets kemi 8 a. 9 Kolet i biomassa kan, till skillnad från kolet i de fossila reservoarerna, beskrivas som ett ”lättrörligt” kolförråd. 10 Trofisk kaskad En förändring i konsumtionen på en trofisk nivå som orsakar en serie förändringar i populationsstorlekar och artsammansättning i lägre trofiska nivåer Nedbrytningshastighet vid högt värde på k Hög Förutsättning för lokala kretslopp av näringsämnen Nedbrytning Största flödena av kol till och från atmosfären globalt sett. 12

Kolets kretslopp och människans påverkan

Faktablad

Grundämnet kol, med kemisk beteckning C, finns i allt levande och kolets kretslopp pågår hela tiden.

Publicerad 20 sep, • Uppdaterad 19 jan, • 6 min att läsa

Click here for English version

För att få energi bryter oss ner kolbaserade ämnen och andas ut koldioxid (CO2). Utan kol skulle vi människor och allt annat levande på jorden helt enkelt inte fungera.

Precis som vattnet cirkulerar kolet i naturen. De numeriskt värde centrala delarna i kolets kretslopp är fotosyntes samt förbränning. Solen driver kolets kretslopp och via fotosyntesen binds koldioxiden in som kolatomer i växterna. detta kallas kolinlagring.

Fotosyntesen går till så här: inom luften finns koldioxid. Gröna växter tar upp koldioxiden och tillsammans med energi från solen och dricksvatten (som växten suger upp med hjälp av sina rötter) omvandlar växterna koldioxid till glukos som ger näring till växten. Det bildas också syre likt växten släpper ut.

Människ

De grundämnen som finns på jorden har funnits på denna plats sedan solsystemets skapelse. Inga grundämnen försvinner och inga nya tillverkas. Naturligtvis tillförs lite grundämnen av meteoriter och en del har skickats ut i rymden av människan. Ett fåtal, ytterst kortlivade, grundämnen (med de högsta atomnumren) har tillverkats i laboratorium. inom det stora sammanhanget är det så lite för att det inte spelar någon roll.

En del av jordens grundämnen och kemiska föreningar rör sig i olika kretslopp. Ett kretslopp beskriver hur ämnet cirkulerar inom naturen. Till exempel börjar vattnets kretslopp i havet. Vattnet avdunstar till molnen för att sedan regna ner och blir till floder, för att sedan återigen hamna i havet. Därefter börjar det om.

Eftersom kolet är ett sådant vanligt ämne har detta flera olika kretslopp som tar olika lång period. Det som alltid finns med i kolets kretslopp oavsett variant är fotosyntes och förbränning.

Kolets kretslopp startar med att kol binds till en organism genom at

.