Renhetslagarna öl
Reinheitsgebot
Reinheitsgebot är en lag som skrevs under i Ingolstadt, Bayern 23 april På svenska översätts den mot "renhetslagen". Den nämns som en av de äldsta lagarna om livsmedelskvalitet.
Denna lag sägs ha uppkommit då bayrarna ville kvalitetssäkra ölproduktionen. Det egentliga syftet med lagen var bland annat att förhindra priskonkurrens med bagare för råg och vete samt för att bestämma ölpriset. Genom att enbart tillåta korn såsom extraktgivre för ölbryggning avsåg man säkerställa att dem mer värdefulla sädesslagen vete och råg reserverades på grund av bröd.
Bestämmelsen medförde att öl endast får tillverkas av humle, malt, jäst och vatten. I ursprungstexten nämndes inte jäst som en ingrediens då fermenterad ännu inte var känt. Det var först beneath talet som Louis Pasteur upptäckte den. Det fanns vanligt att man tog en del av bottentsedimentet från föregående brygd och tillsatte den nya vörten.
Anledningen till att humle anges som ingrediens existerar dels för smaken men framförallt som konserveri
Reinheitsgebot
Tyskland är kanske det land som förknippas allra mest med öl, och det beror vid att landet har en mycket stor ölkultur samt en lång historia av att brygga öl. inom landet finns till exempel ett bryggeri som äger anor sedan tidigt tal, och som är verksamt än idag: Weihenstephan. En anledning till att tyskt öl har bra rykte internationellt kan också existera att landet genom historien har haft ett antal lagar som varit tänkta att säkerställa kvaliteten vid ölet som producerades i landet. Redan år utfärdades en stadslag i Augsburg som gjorde det straffbart att tillverka dåligt öl, och år instiftades enstaka lag i München om att öl endast fick tillverkas av humle, malt och vatten.
Den lag liksom har fått störst inverkan är dock Bayerisches Reinheitsgebot, det bayerska renhetspåbudet. Det instiftades ursprungligen i staden Ingolstadt i Bayern, och innebar precis som Münchenlagen att öl endast fick tillverkas av humle, korn och vatten. Till en början fick malten endast komma från k
I år det det år sedan de tyska renhetslagarna för öl, Reinheitsgebot, skapades. Det uppmärksammas av den holländska festivalen Borefts, som uppmanat alla gästande bryggerier att göra en sådan öl.
Borefts Beer Fest arrangeras i holländska Bodegraven och är De Molenes personlig ölfestival. Festivalen gästas varje år av ett ganska stort antal svenska ölvänner.
Bland bryggerierna finns detta kalenderår tre svenska med. De tre är Närke Kulturbryggeri, Omnipollo och Sahtipaja.
Med tanke på årsjubileet av dem tyska renhetslagarna har arrangerande De Molen uppmanat varenda bryggerier att ta med sig ett öl likt är bryggt enligt de lagarna.
En inte alltför svår uppgift för tyska Gänstaller som gör all sin öl på det viset.
Här är alla utställarna vid årets Borefts-festival:
Brouwerij De Molen (Holland)
Alvinne Brewery (Belgien)
Bakunin Brewery (Ryssland)
Bevog Brewery (Österrike)
Birra del Borgo (Italien)
Brasserie Thiriez (Frankrike)
Brewdog (Skottland)
Brouwerij Kees (Holland)
Cascade Brewing (
Den tyska renhetslagen
Den 23 april stiftades den tyska renhetslagen. En lag som bestämde att maltdryck bara fick innehålla malt, humle och vatten. Den anses idag vara en av de första livsmedelslagarna men den är inte den första lag såsom stiftats i ett försök att säkerställa kvalitén vid öl. Den allra första lagen man känner mot stiftades redan år i tyska Augsburg och handlade om straff för den som producerat dålig maltdryck. Nästa lag stiftades i Weimar och reglerade då innehållet i ölen. Alla dessa lagar skapades till att säkerställa kvaliteten på landets ölproduktion som enstaka tidig version av kvalitetssäkring.
års jubileum firades i ölets hembygd
renhetslagen för öl firade år under något såsom uppmärksammades under hela året i området Franken inom Tyskland. Franken är världens bryggeritätaste område och existerar ett populärt besöksmål för ölentusiaster även i vanliga fall. Här kan ölälskaren besöka privatbryggerier och härliga ölkällare med enastående specialiteter. års jubileet till ära har man