Markanvändning i världen

Markanvändning

Jordbruksmark

Jordbruksmark är sådan mark som kan plöjas och brukas och används till växtodling – exempelvis odling från spannmål, raps, bönor men också vall. Vall existerar i princip gräs som går till djurfoder samt i Sverige nyttjas ungefär 38 procent av jordbruksmarken till vallodling och 15 procent till betesmark.

Vallens odlade gräs blir mat till djuren, men utöver det innebär vallodligen också en hälsokur för jorden. Vallen förbereder jorden med näring och mull till att den ska orka producera andra grödor likt går till oss människor.

Naturlig gräsbevuxen mark

Förutom odling från vall på åkermark så finns stora ytor från gräsmarker i Sverige som inte går att bruka och där det därför inte går att kultivera andra grödor så som spannmål, bönor eller oljeväxt. Om dessa gräsmarker sköts kontinuerligt med bete samt slåtter är de bland världens artrikaste naturtyper.

Förutom för att det är resurssmart att låta djuren äta av det gräs (vall) som behövs i växtodlingen till att grödo

Denna rapport undersöker effekterna av globala trender - befolkningstillväxt, urbanisering, förändringar i kostvanor och konsumtionsbeteende - på global markanvändning, med beaktande av biologisk mångfald, tillgång på mat, fiber och bränsle samt resursäkerhet. 1 markanvändning synonymer 2 Markanvändning. Europa är en av världens mest intensivt använda kontinenter med den högsta andelen mark (upp till 80 procent) som upptas av bebyggelse, produktionssystem (inklusive jord- och skogsbruk) och infrastruktur. Konkurrerande markanvändningsanspråk uppstår ofta, vilket kräver beslut som innebär svåra avvägningar. 3 markanvändning gotland 4 Ett svar kan vara att där finns kemikalier. Den jord där vi odlar våra livsmedel och den mark där vi bygger våra bostäder kan vara förorenad med olika ämnen, allt ifrån tungmetaller till organiska föroreningar och mikroplaster. Föroreningarna är vitt spridda och de ansamlas i Europas mark och jordar. Hur kan vi lösa det här problemet?. 5 Koncentrationen av koldioxid är idag ungefär 50 procent högre jämfört med förindustriell tid, i första hand till följd av förbränning av fossila bränslen och i andra hand på grund av förändrad markanvändning. Läs mer om IPCC och deras rapporter på SMHI:s webbplats. 6 Det är några av punkterna när forskare i Lund tillsammans med relevanta samhällsaktörer listar de 15 viktigaste utmaningarna för att uppnå hållbar markanvändning i Sverige. Hur vi använder marken är en av de viktigaste faktorerna bakom några av samtidens svåraste problem – såväl klimatförändringarna som förlusten av arter. 7 markanvändningskarta 8 › Om skogsindustrin › Lyssna på forskarna. 9 Europa är en av världens mest intensivt använda kontinenter med den högsta andelen mark (upp till 80 procent) som upptas av bebyggelse. 10 Utav världens totala isfria landyta på miljoner kvadratkilometer utgörs 28 procent av oanvänd mark och 72 procent är påverkad av människan på olika sätt, uppdelat på 37 procent betesmark, 22 procent skogsmark, 12 procent jordbruksmark och 1 procent städer samt infrastruktur, enligt IPCC. 11

Markanvändning för en hållbar framtid

– Om oss ska trygga mat- och energiproduktion, skapa en biobaserad ekonomi, hantera klimatförändringen, bevara biologisk mångfald och leva upp till de globala hållbarhetsmålen måste vi ett fåtal till en långsiktigt hållbar markanvändning, säger Henrik Smith, föreståndare vid Centrum för miljö- och klimatforskning samt en av koordinatorerna för initiativet.

– Men idag existerar det många intressen som står i konflikt tillsammans varandra, och alla vill använda marken till olika saker. Vi vill arbeta gemensamt över sektors- samt ämnesgränser, med forskare, företag, myndigheter och intresseorganisationer, på grund av att hitta lösningar där vi kan använda marken till flera saker samtidigt.

Eftersom marken är en ändlig resurs, kan spänningarna och konflikterna kring användandet artikel svårlösta. Dessutom kan utmaningarna se väldigt olika ut i olika delar av landet. I Skåne konkurrerar man hårt om den produktiva åkermarken som används för både intensiv jordbruksproduktion och v

Kakor på

Totalt sett små förändringar mellan markslag

Den omfattande strukturen i markanvändningen i Sverige för har förändrats mycket lite jämfört med föregående fem- och tioårsperiod. I stort sett gäller den bild som presenterades i statistiken för både och Drygt 68 andel av landets yta utgjordes av skogsmark. Det existerar en marginell minskning jämfört med , då andelen skogsmark var knappt 69 procent. Jordbruksmarken och den bebyggda och anlagda marken uppgick både och mot 7 procent respektive 3 procent.

Ny indelning för markanvändningen i Sverige

I samband med publiceringen av statistiken ovan markanvändningen i Sverige med referensår har markslagsklassifikationen delvis reviderats. Orsaken är framför allt att anpassa indelningen av statistiken till internationella nomenklaturer samt till dem definitioner som återfinns i andra datamängder (bland annat från Lantmäteriet). Bland annat har några markslag ändrat namn och vissa som tidigare utgjorde egna huvudkategorier har f

Markanv&#;ndning

Markens egenskaper är avgörande för jord- och skogsbruk. dem påverkar bland annat markens näringsinnehåll, vattenhållande förmåga samt känslighet för försurning men också hur stor risken är för läckage av näringsämnen och bekämpningsmedel mot bland annat grundvattnet.

Även fiskerinäringen är beroende av dem geologiska förhållandena. Havsbottnens beskaffenhet styr val av fiskemetoder samt är helt avgörande för skyddet av olika arters yngel och uppväxtplatser.

Jordbruk, skog och fiske

Sverige är ett av världens torvtätaste länder och torvmarker utgör 15 % av den svenska landarealen. Torvmarker besitter under lång tid brukats av människan och skogsbruk är idag den mest betydande användningen.

Torvbruk