Vad menar ryggsträngsdjur
Ryggradsdjur omdefinierar tempererade och kalla klimatregioner
Klimatet avgör hur livet organiseras på jorden. Att förstå vilka klimatförhållanden som driver viktiga förändringar i ekosystem är avgörande för att förstå och förutsäga hur liv fungerar och utvecklas.
Människors välbefinnande beror till stor sektion på diversiteten av ryggradsdjur, och ändå vet oss inte tillräckligt om vilka klimat som främjar etableringen av dessa arter. Vi vet till exempel för att torra miljöer främjar bildandet av öknar, och fuktiga och heta miljöer tillåter vintergröna skogar att frodas och breda ut sig. Men vilka förhållanden driver fördelningen av ryggradsdjur som däggdjur, grodor, fåglar samt andra djur?
– För att fylla denna kunskapslucka äger vi studerat klimaten som driver organisationen av ryggradsdjur på jorde
Bestånden av vilda djur fortsätter minska i snabb takt, enligt en ny rapport från Världsnaturfonden, WWF. detta är framför allt människans matproduktion som gör för att vilda djur förlorar sina livsmiljöer.
– När vilda djurpopulationer minskar kraftigt är det en tydlig och brådskande varningssignal. Nedgångarna signalerar att naturen blir allt mindre motståndskraftig. Det gör naturen mer sårbar för klimatförändringar och vi närmar oss farliga och oåterkalleliga regionala brytpunkter. När detta händer på för många platser runt om i världen, hotar det själva atmosfärisk luft vi andas, vattnet vi dricker och maten oss äter, säger Rebecca Shaw, forskningschef på WWF, inom ett pressmeddelande.
Det är framför allt i Latinamerika vilket de vilda djurpopulationerna minskar – där har bestånden minskat med 95 procent sedan – men även i Afrika och Asien är nedgången stor, visar rapporten Living planet index. Att nedgångarna är mindre i Europa och Nordamerika beror delvis på för att markexploateringen där till stor d
Hur och varför
Fossilfynd visar att det fanns olika lösningar på problemet. Oftast förstärktes stammen på olika sätt, den blir tjockare eller hade en grov bark.
Vissa ormbunkar blir höga genom att binda ihop flera tunna stammar till en tjock stam. Hos andra växter utvecklas stödjande luftrötter, ungefär som i dagens mangroveskogar. Ännu en lösning är att klättra upp längs andra trädstammar, som nutida lianer.
Vi kan ej veta säkert vad som driver fram utvecklingen från vingar. Men vi kan anta att flygande insekter fick flera fördelar mot de som saknade flygförmåga.
De har till exempel större chans att komma undan rovdjur som olika spindeldjur och tusenfotingar. Dessutom blir de ensamma om födan i de övre skikten av karbontidens högväxta skogar.
Vi vet inte heller hur insekternas vingar utvecklas. En del forskare menar för att de utvecklas från utväxter på det yttre skelettet. Andra tycker det är troligare att de utvecklas från gälar hos vattenlevande insekter, och får stöd för teori
Systematik bygger på släktskap
Pingvin (fåglar), tonfisk (strålfeniga benfiskar) samt delfin (valar) hör alla till den grenen från ryggsträngsdjuren som har skelett av ben. De liknar varandra p.g.a. att de är släkt (gemensamt ursprung), men de liknar även varandra p.g.a. konvergent evolution då alla är snabbsimmande havsdjur. De egenskaper dem har p.g.a. att de är släkt delar dem även med organismer inom gruppen som inte lever i samma miljö.
a) Vilka likheter mellan pingvin, tonfisk och delfin kan förklaras tillsammans ett gemensamt ursprung?
b) Vilka likheter mellan pingvin, tonfisk och delfin kan förklaras med konvergent evolution?
Ett utförligt och nyanserat svar ska innehålla ett diskussion av egenskapernas evolution.
Förstår inte hur jag bör tolka fråga a). på vilket sätt ska jag förklara likheterna genom ett gemensamt ursprung?
fråga b). på denna plats ska man väl bara svara hur de besitter utvecklats från liknande miljöer?