När var sveriges första riksdag
Riksdagens historia
Ståndsriksdagens makt och arbetssätt kom för att förändras många gånger genom seklerna. Under Karl XII:s envälde () sammanträdde riksdagen knappast alls. Under frihetstiden () ökade däremot riksdagens makt betydligt. Då talades det om att landet styrdes av ett ”ständervälde”, och att kungen hade blivit i det närmaste maktlös.
Gustav III grep makten genom en statskupp samt lät då skriva en ny grundlag som vid nytt gav kungen mera makt. Efter Gustav III:s död regerade hans son Gustav IV Adolf landet under en period, men avsattes på grund från missnöje med det rådande styret.
Ståndsriksdagen bestod av dem fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder. nära Gustav Vasas två riksmöten i Västerås och förmå man tala om en riksdag som representerade dem fyra stånden. Själva termen riksdag började användas beneath talet. |
Sverige fick en ny regeringsform, som delade den politiska makten mellan kungen och riksdagen. Redan då ansåg vissa liberaler att stånds
Riksdagen under Vasatiden
Lästid 4 minuter
Under Vasatiden växte riksdagens ställning som ett viktigt politiskt organ fram. detta blev under perioden praxis att den kungliga maktutövningen skulle legitimeras genom riksdagsbeslut. Den svenska riksdagen blev dessutom internationellt sett unik genom att också bönderna - de som var skatte- eller kronobönder - var representerade som ett eget stånd. I den svenska riksdagen fanns således fyra stånd representerade: adel, präster, borgare och bönder.
Artikel
Bild: Szilas
“Gustav Vasa tar avsked av ständerna”, målning av Johan Gustaf Sandberg (), Uppsala domkyrka.
Riksdagen eller ständerna (termen "riksdag", som kommer från tyskan, användes första gången om ett träff i Arboga ) blev under Gustav Vasa samt hans söner en integrerad del av rikets styrelse. Den fick visserligen ingen formell maktställning, men detta blev praxis att alla viktigare beslut skulle legitimeras genom riksdagsbeslut.
Genombrottet kom med Västerås riksdaga
Källa Riksdagens historia,
Hur länge har det funnits en riksdag i Sverige? Svaret på den frågan är ej helt enkel. Det beror nämligen på vad man räknar som en riksdag. Men inte förrän efter valet blev riksdagen fullt ut en demokratisk representation för hela folket. Det var det första valet med allmän och lika rösträtt för kvinnor samt män.
Redan år kallade man till ett möte inom Arboga för att diskutera och besluta om viktiga frågor för landet. Arboga möte har därför ibland kallats Sveriges första riksdag.
Men först vid Gustav Vasas två riksmöten i Västerås och kan man prata om en riksdag med representation av de fyra stånden – adel, präster, borgare och bönder. Själva termen riksdag började användas under talet.
Här kan ni läsa mer om några viktiga punkter i riksdagens historia.
Utskotten tar form
På talet skapades tydligare regler till riksdagen. Systemet med utskott växte fram.
Regler togs fram om vilka som skulle kallas till riksdagen samt vid vilka tillfällen som rik
Sveriges första riksdag
Det finns flera städer som anser sig vara platsen där Sveriges första riksdag hölls. Arboga är nog dock den stad som är maximalt ansedd att vara den platsen, men alla existerar inte överens.
Alla fyra stånden
Ett kriterium, de flesta är överens om måste uppfyllas, för att detta möte som skulle kunna vara den första riksdagen är att alla samhällsklasser; adel, präster, borgare samt bönder, var representerade. Till exempel så kan man på Riksdagens egen hemsida läsa följande:
"År kallade man till ett möte i Arboga för för att diskutera och besluta om viktiga frågor för bota riket. Arboga möte har därför ibland kallats Sveriges första riksdag. Först vid Gustav Vasas två riksmöten i Västerås och kan man dock tala ifall en riksdag med representation av de fyra stånden - adel, präster, borgare och bönder." (cit. ).
Viktigt alla representeras
Det ses alltså viktigt för att alla var representerade. Men om vi läser enstaka vers ur Karlskrönikan, ser vi följande:
"The swänskä tha s