Snabb neurologisk undersökning

Neurologisk undersökning i medicinhistoriskt perspektiv

Alla läkare förväntas kunna utföra en neurologisk undersökning, det vill säga en studie som kan påvisa avvikelser i nervsystemets funktion. enstaka sökning på Goo­gle med »neurologic examination« ger 89   träffar (som jämförelse ger »cardiac examination« 67   samt »orthopedic examination« 52  ), och på Youtube finns massor av (mer eller mindre lyckade) filmklipp med förslag på hur den neurologiska undersökningen kan utföras.

Under talet har den neurologiska undersökningen beskrivits och modifie­rats inom en rad stora böcker, varav praktverket är »The neurologic examination« av Russell N DeJong på ovan 1  sidor, utgiven i en rad upplagor efter (sjunde utgåvan ). Denna bok beskriver, utan överdriven, enligt förordet »in some detail« vad som existerar nödvändigt för en neurologisk undersökning. Hur den neurologiska undersökningen lämpligen ska utföras och vilka test såsom ska ingå finns det olika åsikter om, samt det är inte föremål för denna a

Du kan också behöva undersökas på en neurologisk mottagning, en ögonklinik eller en öronklinik. Vid undersökning av hur nervsystemet fungerar är det vanligt att något av följande undersöks: Reflexer och styrkan i ben och armar. Syn, synfält och ögonens rörelser. Hörsel med visktest och stämgaffelprov. 1 rombergs test 2 Här kan du läsa om en del av de undersökningar vi gör på Klinisk neurofysiologi. Vi har beskrivit några av våra vanligaste undersökningar som till exempel EEG-undersökningar samt nerv- och muskelundersökningar. 3 grassets test 4 Huvuddelen av tiden bör ägnas åt anamnesupptagningen. Efter en noggrann analys av vad som framkommit under intervju och undersökning kan oftast en sannolik huvudvärksdiagnos presenteras för patienten. FRÅGOR I HUVUDVÄRKSANAMNES SOM AVSLÖJAR HUVUDVÄRKSTYP. 5 Neurologisk undersökning. Vid en neurologisk undersökning undersöker läkaren vakenhetsgrad, pupillreaktion, ögonrörelser, muskelstyrka, förmåga att koordinera rörelser, balans, känsel och olika reflexer. Det hjälper läkaren att fastställa om det är fråga om en sjukdom i nervsystemet. 6 Noggrann och snabb utredning är essentiell. Diagnosen grundas på anamnes, neurologisk undersökning, EMG och ev tcMEP. På EMG skall det finnas spridda (i regel i minst 3 extremiteter) neurogena förändringar med inslag av denervation, som inte är begränsade till distala muskler. 7 fingerspel neurologi 8 Neurologisk undersökning är spännande – att göra manuella undersökningar för att få en topisk diagnostik på hur det ser ut inne i skallen. 9 Grundläggande neurologstatus innefattar ett fleratal olika undersökningsmoment. 10

Screening neurologi ad modum SWESEM:

Riktade neurologiska undersökningar ad modum Swesem

Stroke

  • Vid möjlig trombolys /trombektomi: NIHSS.
  • Neglekt
  • Gradering av arm- samt bensvaghet
  • Grasset
  • Plantarreflex
  • Ryggmärgspåverkan3
  • Utbredning av nedsatt känsel för beröring
  • Utbredning av reducerad känsel för smärta
  • Utbredning av motoriskt bortfall
  • Perineal undersökning, sfinktertonus, bladder scan
  • Senreflexer

 

Ryggmärgspåverkan:

För att upptäcka en sensorisk nivå mellan C4 och T2 är det viktigt att värdera axeln, den laterala sidan av armen, den mediala sidan av armen, och sedan axillen:
“A sensory evaluation should be done first. Using a disposable pin, start at the side of the neck, progress down the outside of the arm, across the fingers, and up the inner arm to the axilla. From the axilla, proceed down the side of the chest and move round to the front of the abdomen. Inspect the back of the legs and the perineum when checking for sensory changes in the legs. A common mi

Grundläggande neurologstatus innefattar ett fleratal olika undersökningsmoment. Nedanstående filmer går igenom de vanligaste momenten som kan användas som en slags screeningundersökning på patienter vid anklagelse om neurologisk avvikelse.

Rutinnervstatus

Professorna Arne Lindgren, Jan Malm och Lars Johan Liedholm har utarbetat rutinnervstatus såsom samlar allt väsentligt i neurologstatus och är utarbetat för att vara enkelt att genomföra och dokmentera. Denna video visar Rutinnervstatus

Visa filmen Rutinnervstatus på denna plats (lösenord: sefilmennu)

 

 

Rutinnervstatus

A. Under samtalet

Högre cerebrala funktioner

1. Påverkan från talet (dysartri, dysfasi)

2. Vid behov enkel screening avseende orientering, minne, spatial funktion, uppmärksamhetsstörning

Observera

3. Ofrivilliga rörelser

4. Ansiktsmotorik

5. Avklädning (patientens motorik)

B. Patienten stående

1. Gångmönster

2. Tå- samt hälgång

3. Rombergs prov

4. Finger-näsförsök

5. Nigsittning och uppr

Detta är ett avsnitt ur Hypocampus läs mer

Neurologi > Neurologisk anamnes och status

Neurologiskt status

Inledning

Stående status

Sittande status

Kranialnervsundersökningar

  • Synfält (n. II) – Vid misstanke ifall onormalt fynd undersöks varje öga var för sig.
  • Ögonrörelser (nn. III, IV, VI) - Föra ett finger i en H-formad rörelse, be patienten följa med ögonen, ej huvudet.
    • Nystagmus
      • Ögat träffar snabbt fram och tillbaka. Riktning anges efter den snabba fasen.
    • Ptos
    • Pupillstorlek och ljusreaktion
  • Ansiktsmotorik (n. VII)
  • Hörsel (n. VIII) – Testa om patienten kan uppfatta ljudet av lätt fingergnidning vid örat.
  • N. accessorius (n. XI) - Be patienten att vrida på huvudet (sternocleidomastoideus) eller lyfta axlarna med och utan motstånd (trapezius)
  • Svalgreflex samt svalgasymmetri (nn. IX, X, XII) – Görs ofta bara om andra tester gör att man misstänker en infratentoriell skada. Annars onödigt då det existerar ganska obehagligt. Man petar på bakre svalgväggen tillsammans med en sp