Hur bestäms isländska efternamn
Möt Sigrún Elfa Snæbjörnsdóttir, SwedenBIOs nya Nordic Community Manager
Hur känns det att börja på SwedenBIO och vad är dina intryck så här långt?
– Det känns verkligen spännande och jag är imponerad av teamets engagemang och hur mycket man får gjort! Jag har blivit varmt välkomnad och första intrycken existerar mycket positiva. Jag ser fram emot att dyka djupare i vårt arbete och bygga vidare vid de fantastiska initiativ som redan är på gång.
Är ”Snæbjörnsdóttir” ett vanligt efternamn på Island, och hur ofta får du kommentarer om det?
– Haha.. jag får ofta kommentarer om namnet och om Island eftersom många känner igen “dóttir”-ändelsen, det är roligt tycker jag. Det är standard att ha “dóttir” eller “son” som ändelse på efternamnet, efter pappans namn. Min pappa heter Snæbjörn, alltså isbjörn. detta är inte så vanligt, även för Island, därför jag är väldigt stolt över mitt efternamn samt tycker att det är riktigt coolt!
Vad kan ni berätta om den isländska life science-sektorn?
– Den
Livet på Island
Fjällen häver sig
Bildar trekanter för sig
Mot sky, för oss
Gatan leder ner
Mot hav, bubbligt av vinden
Mellan hus av plåt
Handen om min hand
Rösten som säger; wow du
Det här är väldigt
Men jag hör nog knappt
När gick jag och kysstes sist
På en väg här?
Känner all värmen
Din och min när vi möttes
När du tog min hand
Det gjorde du bra
Pirret inom min mage sov
Det vaknade snabbt!
En mobil ringer
Vem bryr sig om att svara
Inte jag och du
Min grabb i din hand
Hand i mitt hår, på kinden
Fingrar som smeker
Kvällen gick för fort
Varför gör den detta ibland?
Tiden är lurig
Tiden tar och ger
Vi är ej överens
Om vad att ge är
Jag har många nu
Att vilja stanna kvar i
Men dras till nya
Vi delar ett skratt
En andning i halsgropen
En kram i solen
Vi delar en kväll
I princip ett perfekt nu
Som försvinner bort
Tiden är lurig
Tar bort nu och ger mig sen
Men tar inte dig
Du och jag blir nu
Är det då meningen att
Ansvaret är vårt
Ta min grabb igen
Så skapar vi vårt nu
Jag tänkte att vi skulle prata lite om isländska namn, som ju är en hel vetenskap. alternativt i alla fall ett väldigt diskuterat och särskilt ämne. Jag tror att de flesta vet för att när ett barn föds här får det efternamn efter sin pappas förnamn. I vissa fall förmå man också få mammans förnamn som grund inom efternamnet, men det är mycket ovanligare. Barnets egna förnamn hålls alltid hemligt fram till dopet. Barnet kan kallas strákurinn, pojken, stelpan, flickan, eller barnet fram till dess. Isländska föräldrar har ett halvår på sig innan namnet behöver rapporteras in mot personnamnsregistret, annars kan de få böter på bas av försening. För att ett barns namn bör bli registrerat behöver det vara ett av namnnämndens godkända isländska namn. Det finns naturligtvis en inventering på över godkända namn, om man skulle artikel i tvivel. Är du isländsk medborgare och född i Island behöver alltså namnet vara ett från de godkända för att du som medborgare bör få lov att skaffa pass till exempel.
Men inom all
Enligt lag ska alla i Finland, Sverige, Norge samt Danmark ha ett förnamn och ett efternamn. inom Norge och Danmark kan man dessutom ha sålunda kallade mellannamn. Islänningar använder patronymikon, som bildas utgående från faderns namn, och metronymikon, som bildas utgående från moderns namn, efter sina förnamn. En sektion islänningar har dessutom efternamn som går i arv.
I den här artikeln reder jag ut huvuddragen till hur förnamn, efternamn, mellannamn, patronymikon och metronymikon regleras i namnlagarna i de nordiska länderna. I lagarna beaktas också personer med utländsk bakgrund, transpersoner samt adoptivbarn, men här går jag inte närmare in på de aspekterna.
Minst ett förnamn
I alla de nordiska länderna ska var och en ha minst en förnamn. I Sverige, Norge och Danmark begränsar lagen inte hur många förnamn man kan ha, dock i Finland får man inte ha fler än fyra förnamn och på Island inte fler än tre.
I Danmark och på Island finns det listor över godkända förnamn att välja mellan. Det ä