Glykogen större muskler

McArdles sjukdom

Synonymer Glykogenos typ V, Myofosforylasbrist, Glycogen storage disease type V, GSD V

ICDkod E

Senast reviderad

Ursprungligen publicerad

McArdles sjukdomInfoblad

Sjukdom/tillst&#;nd

McArdles sjukdom, liksom också kallas myofosforylasbrist, beror på bristande funktion från enzymet glykogenfosforylas som finns i musklerna och vanligen benämns myofosforylas. Myo betyder muskel. Myofosforylas behövs nära nedbrytningen av sockerarten glykogen.

Enzymbristen innebär att glykogen ansamlas i vävnaderna (glykogenos). Glykogen finns främst i lever och muskulatur och är energikälla vid muskelarbete tillsammans hög intensitet. Personer med sjukdomen får så kallad ansträngnings­intolerans, vilket ger smärta, kramper och svaghet inom musklerna vid intensivt muskel­arbete. I vissa fall förmå även muskelcellerna skadas så att ämnen läcker ut i blodet och riskerar att skada njurarna.

Med hjälp av insulin suger musklerna upp glukos från blodet och lagrar det i form av glykogen. Större muskler innebär större förråd av glukos och fler celler som transporterar och renar kroppen från glukos, vilket skyddar mot typ 2-diabetes där blodsockernivåerna blir för höga. 1 glycogen 2 Glykogen. Schematisk 2-D bild av glykogen. Glykogen (eller leverstärkelse) är en polysackarid som människan, och de flesta djur, använder för att lagra kolhydrater, ungefär som växter använder stärkelse. Glykogen finns i skelett muskelceller samt i levern (cirka 10 % av leverns vikt). 3 glykogen molekyl 4 Glykogen dannes i de fleste vev i dyreorganismer, men hovedsakelig i muskler og lever, hvor det lagres som en karbohydratreserve. Muskelglykogen utgjør omtrent én prosent av muskelvevets våtvekt. Leverglykogen, som utgjør omtrent fem prosent av våtvekten, er en viktig kilde for blodsukker. Leveren inneholder omtrent gram glykogen. 5 Glykogen är ett nyckelbränsle för uthållighetsprestation där intensivare träning kräver mer glykogen/glukos och vice versa. Våra hjärtmuskelceller innehåller 2% glykogen, muskelceller % och leverceller %. I vikt motsvarar detta g (g) i musklerna och g (g) i levern. Totalt sett utgör glykogenet bara 4% av. 6 Så levern bryter alltså ner glykogen till glukos som skickas ut till kroppen så att cellerna kan fortsätta använda glukos som bränsle. Notera att även njurar och muskler lagrar glukos i form av glykogen men leverns glykogenlager är cirka 10 gånger större än musklernas och njurarnas. Leverns lager av glykogen brukar räcka cirka 7 glykogenin 8 Tränar du låg- till medelintensivt förbrukar du inte så mycket glykogen. 9 Mer energieffektivt glykogen redan från start, och lägre förbrukning av det när fettsyrorna kan användas till större del. 10 Av Anne Langdalen, KF /Store medisinske leksikon ※. Arbeid er innen fysiologien det som utføres av aktiverte muskler. I musklene blir kjemisk energi omgjort til mekanisk energi. Idet vi starter et arbeid får musklene energi fra nedbryting av energirike kjemiske substanser som ATP og kreatinfosfat som er lagret i muskelcellene. 12

Kort sammanfattning:

  • Du lagrar glykogen främst i musklerna och inom levern. Det är kolhydraterna i din kost ni lagrar in som glykogen.
  • Glykogenet i dina muskler existerar din kropps favoritbränsle vid hård ansträngning. Glykogenet inom levern håller blodsockret stabilt när du inte äter, till exempel över natten.
  • En normalperson kan lagra dryga halvkilot glykogen i musklerna och gram i levern. Du som tränar har större depåer.
  • Tränar du vid motionsnivå fyller du på dina depåer igen tillsammans med en vanlig blandkost utan svårigheter eller planering.
  • Konditionsidrottare vid hög nivå kan behöva äta upp till 10 gram kolhydrater per kilo kroppvikt och dygn på grund av att fylla på i tid för nästa träningspass.
  • Mängden kolhydrater du äter är viktigare än valet från kolhydratkälla, dess GI, om du får dem ifrån fast eller flytande föda, och andra liknande detaljer.
  • Äter eller dricker du kolhydrater under långa träningspass sparar du glykogenet i musklerna och kan träna starkare under längre tid.

Glykogen är dina mus

Kolhydrater och protein vid träning – en översikt

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 4,

Kolhydraternas positiva resultat på prestationsförmåga är väldokumenterad, men på senare tid har deras effekt på träningsrespons rönt ett allt större intresse. Detsamma gäller protein och dess roll i träningsanpassning. I följande artikel beskrivs de fynd som ligger till grund för nuvarande rekommendationer mot idrottare för dessa två näringsämnen.

>> text: Eva Blomstrand, professor, Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm.

 

Konditionsträning är enstaka populär träningsform och en del som tränar väljer att inta olika kost- och näringstillskott. Fördelarna tillsammans kolhydratintag är välkända, men under senare år besitter även intag av protein vid konditionsträning blivit allt mer vanligt. Samma sak gäller styrketräning där protein och olika aminosyror är vanliga tillskott.

Denna typ från tillskott har visat sig stimulera nybildningen av aktin, framför allt kontraktila protein,

Min läslista

Ska vi få ut max när oss tränar eller tävlar behöver kroppen ha tillgång mot kolhydrater som energikälla. Men hur lägger man bäst upp sitt kolhydratintag? Vad är viktigast att tänka på innan, under och efter träning/tävling?

Kolhydrater är en viktigt bränsle i samband med träning och tävling. Historiskt har fokus legat på att säkerställa enstaka hög nivå av muskelglykogen (ett sätt kroppen lagrar kolhydrater på) innan arbetet påbörjats, exempelvis med hjälp av kolhydratladdning. Idag har fokus kring kolhydrater breddats till att även inbegripa kolhydratintag under det fysiska arbetet och den efterföljande återhämtningen.

Hur bör man lägga upp sitt kolhydratintag &#; före, under och efter träning och tävling? Vilka typer av kolhydrater funkar bäst? Vilka mängder behöver man få i sig för att optimera prestationen?

Denna artikel ger svar och rekommendationer runt dessa frågor utifrån den samlade kunskap som idag finns kring kolhydrater och träning