Asymmetriskt centrum

Mjölksyra

Mjölksyra kan finnas i två varianter: L-mjölksyra och D-mjölksyra.

  • Båda har formeln CH3CH(OH)COOH. Vad är då skillnaden?

L-mjölksyra samt D-mjölksyra är varandras spegelbilder!

  • Kolet "i mitten" binder mot fyra olika substituenter (–H, –OH, –COOH och –CH3).
  • Därför finns det två olika varianter av molekylen. Varianterna är varandras spegelbilder.
  • Kolet som binder till fyra olika substituenter bildar ett asymmetriskt centrum.

L- och D-mjölksyra är optiska isomerer (spegelbildsisomerer). De har precis likadana egenskaper, tillsammans med två undantag:

  1. De vrider planpolariserat ljus olika.
  2. De passar ej in på samma ställen.

Det där kräver lite förklaring!

1. L- och D-mjölksyra vrider planpolariserat ljus olika

Hur enstaka polarimeter fungerar.

  1. Ljus skickas genom ett polarisationsfilter. Då kommer alla ljusvågorna att svänga i samma plan
  2. Det polariserade ljuset skickas genom en lösning av ämnet man vill undersöka. 
  3. En lösning av L-mjölksyra vrider l
    Asymmetrisk kolatom: kolatom som binder fyra olika atomer eller grupper. Kallas. även stereogent eller kiralt center. Det kan vara ett assymmeteriskt centrum utan att det är ett kiralt kol där - exempel en dubbelbindning som binder till fyra olika grupper. detrr – Fd. 1 spegelbildsisomeri 2 Vad är ett asymmetriskt centrum? En kolatom som binder till fyra sinsemellan olika atomer eller grupper av atomer. Beskriv hur namngivning går till med R/S-systemet. 3 kiralt centrum 4 Nej. Eftersom kolatomen i mitten binder till en aminogrupp, en karboxylgrupp och två väteatomer, finns det inte något asymmetriskt centrum (det heter så i singularis, centra är plural) i glycin (som stavas med c på svenska). 5 Ett assymetriskt centrum, eller kiralt centrum om man så vill bildas då en centralatom (i organiska föreingar nästan alltid kol) binder till fyra andra olika ämnen. Du kanske redan vet sedan tidigare att ämnen kan vrida sig och bilda olika isomerer (varianter) av en och samma molekyl. 6 Vad är ett asymmetriskt centrum? Det som finns i mitten exempelvis finns ett kol i mitten av aminosyrorna som kopplar ihop dessa och det kallas asymmetriskt centrum. Hur påverkar sidokedjorna på aminosyran?. 7 8 Eftersom kolatomen i mitten binder till en aminogrupp, en karboxylgrupp och två väteatomer, finns det inte något asymmetriskt centrum (det. 9 Om vi tittar på Glycin Så har den 0 asymmetriskt centrum eftersom den binder till 3 olika grupper och inte 4 eftersom et är 2 väteatomer där. 10 Glukos har alltså fyra asymmetriska centrum. Vad är asymmetriska centra? Alla kolatomer binder till 4 grupper, om det inte är dubbel- eller trippelbindningar inblandade. 11 Asymmetric-centre definition: (chemistry) An atom having a spatial arrangement of ligands which is not superposable on its mirror image. 12

    Vad innebär det när man säger att en atom är tetravalent, trivalent, divalent och monovalent?

    tetravalent - äger fyra bindningar (tetrahedral i 3D): tex C
    trivalent - har tre bindningar (trigonal i 3D): tex kväve
    divalent - har två bindningar: tex Syre
    monovalent - äger en bindning: tex Cl-, H-

    How well did you know this?

    2

    3

    4

    Vad är bindningslängden på en enkel kovalent bindning mellan två kolatomer?

    How well did you know this?

    2

    3

    4

    Vad är en alkan? Hur ser rörelsen hos dess ingående atomer ut?

    En alkan är ett mättat kolväte med endast enkelbindningar mellan kolen. Detta innebär att molekylen har fri rotation runt alla C-C och C-H bindningar. Tex CH4 (metan), CH3CH3 (etan) osv.

    How well did you know this?

    2

    3

    4

    Vilka är dem tre stegen i namngivningen av alkaner?

    Med dessa steg, förklara hur 2-metyl-hexan och 3-etylmetyl-pentan ser ut.

    1. Välj den längsta kolkedjan som bas för namn (tex propan med 3 kol, butan m

      Ett assymetriskt centrum, eller kiralt centrum om man således vill bildas då en centralatom (i organiska föreingar nästan alltid kol) binder till fyra andra olika ämnen. Du kanske redan vet sedan tidigare för att ämnen kan vrida sig och bilda olika isomerer (varianter) av en och samma molekyl. Binder centralatomen till fyra olika ämnen så kan dessa artikel positionerade på ett sådant sätt i förhållande äger man två molekyler av dessa ämnen, med precist samma beståndsdelar kan det trots detta vara sålunda att hur man än vänder och vrider vid dem så ser de aldrig likadana ut (3-Dimensionellt).

      Ämnen med ett kiralt centrum är alltså ämnen som kan bilda isomerer som trots väldigt lika strukturer inte är kopior. Dessa isomerer kallas spegelisomerer eftersom de är varandras spegelbilder. En vanlig jämförelse som man brukar använda är den med händerna, så varför inte ta den lite snabbt även.

      Om du vänder båda handflatorna uppåt framför dig så har du (förhoppningsvis) två stycken nästan identiska händer. B

      .