Vad är addition 1 d eller 1 n

En metod för att addera tal med varandra tillsammans med hjälp av huvudräkning är att dela upp talen i hundratal, tiotal, ental, tiondelar osv. Sedan summeras de olika delarna för sig för att utföra det enklare att se vad summan blir.

Exempel 2

Beräkna $ ,2+,7 $ med hjälp av huvudräkning

Lösning

$ ,2+,7 $
$ \qquad = (+80+4+0,2)+(+10+5+0,7) $
$ \qquad = + 90 + 9 + 0,9$
$ \qquad = ,9 $

Ibland kan det krävas att man använder enstaka metod med uppställning av talen för att behärska addera dem utan en räknare. Metoden som oss använder här går ut på att

  • Ställa upp detta ena talet ovanpå det andra.
  • Entalssiffrorna, tiotalssiffrorna, hundratalssiffrorna osv. skall stå över/under varandra.
  • Sedan adderar vi varje typ av siffra var för sig med start ifrån höger i uppställningen.
  • Om additionen är lika med alternativt över 10 för de bägge siffrorna så adderas en etta tills nästa typ av siffra. angående exempelvis summan av tiotalssiffrorna är $6+7=13$ så skrivs $3$ under tiotalssiffrorna och en etta adderas mot hundra
    Summan av två naturliga tal och kan uppfattas som antalet objekt i den uppsättning som ges av att till en uppsättning med objekt foga en uppsättning med objekt. Addition av tal lyder under en kompositionsregel; två element ställs samman och resulterar i ett element. och ställs samman och bildar exempelvis. 1 vad är täljare 2 Om du är bakom en brandvägg eller liknande filter, Lektion 1: Vad är addition? Vad är subtraktion? Addition i talområde Introduktion till subtraktion. 3 addition med bråk 4 Hej! Det är viktigt att ha koll på de olika orden för aritmetiken när man räknar, här finns de absolut mest grundläggande räknesättens ord. Addition (Plus) Resultatet i en addition blir summa, där det är termer som adderas. Term + Term = Summa. Subtraktion (Minus) Resultatet i en subtraktion blir differens, eller i lågstadiet. 5 Tanken bakom algebra är att kunna beskriva storheter som längd, tid, hastighet och vikt med hjälp av bokstäver, så att vi kan teckna förhållanden mellan olika storheter, utan att känna till de exakta värdena på dem. Men hjälp av algebran kan man bestämma värden till det tidigare okända. Viktiga grundläggande begrepp. 6 Lösa en subtraktionsekvation genom att använda inversa (motsatta) räkneoperationer. Vi försöker lösa en lite annorlunda typ av ekvation: \qquad p - 18 = 3 p − 18 = 3 Vi vill få p p ensamt på vänster sida i ekvationen. Vad kan vi göra för att motverka att vi subtraherade med 18?. 7 vad heter svaret i multiplikation 8 Välj D- eller N-linsdesign baserat på vilken addition som krävs: Addition. 9 Vi repeterar de fyra räknesätten: addition (plus), subtraktion (minus), multiplikation (gånger) och division (delat med). 10

    Rekursion

    I det förra avsnittet repeterade vi vad en talföljd är och hur vi kan beräkna värdet på en visst element i en talföljd, samt summan från elementen i vissa typer av talföljder.

    I det denna plats avsnittet ska vi introducera begreppet rekursion. Vi är kapabel använda rekursion för att beräkna värdet på en visst element i en talföljd, utifrån information ifall värdet på tidigare beräknade element i talföljden.

    Rekursion

    Vi vet från avsnittet om talföljder att värdet på det n:te elementet i en aritmetisk talföljd kan beräknas tillsammans med den allmänna formeln

    $${a}_{n}={a}_{1}+(n-1)\cdot d$$

    där an är värdet vid det n:te elementet i talföljden, a1 är värdet på det första elementet i talföljden, och d är differensen mellan värdet på ett element samt det närmast föregående elementet i talföljden.

    Till exempel förmå värdet på det n:te elementet i talföljden

    $$3,\,5,\,7,\,9,\,11,\,$$

    beräknas tillsammans med formeln

    $$ {a}_{n}=3+(n-1)\cdot 2=$$

    $$=3+2n-2=$$

    $$=2n+1$$

    för alla n ≥ 1.

    Detta existerar ett exempel

    Addition och subtraktion av bråk

    I det här avsnittet undersöker vi räkneregler som gäller när vi adderar alternativt subtraherar bråk, när bråktermerna har samma eller olika nämnare.

    Addera och subtrahera bråktal med gemensamma nämnare

    Vid addition av bråktal med samma nämnare adderas täljarna samt deras gemensamma nämnare behålls oförändrad.

    Som ett exempel vid detta har vi två bråktal nedan, med den gemensamma nämnaren \(5\). De kan adderas direkt vid följande sätt:

    $$\frac{1}{5}+\frac{2}{5}=\frac{1+2}{5}=\frac{3}{5}$$

    På motsvarande sätt går det att subtrahera bråktal som har gemensamma nämnare. I sådana fall subtraherar vi täljarna i de båda bråktalen samt låter deras gemensamma nämnare vara oförändrad.

    Ett exempel vid subtraktion av bråktal med gemensamma nämnare ser oss nedan:

    $$ \frac{3}{5}-\frac{2}{5}=\frac{}{5}=\frac{1}{5}$$

    Addera och subtrahera bråktal med olika nämnare

    Om bråktalen vi vill addera eller subtrahera har olika nämnare, kan vi inte utföra dessa beräkning

    Ekvationslösning, multiplikation/addition med hela ledet på varje sida.

    Jag hänger inte riktigt med på den sista biten. 

    Om A är antalet pengar du har och B existerar antalet pengar jag har och du har 10kr mer än mig kan vi ställa upp nästa likhet:

    A=B+10, dvs mina pengar (B) är dina valuta om jag lägger till en Låt oss testa om du har kr och jag , då får vi att =+10 och det stämmer ju, bra.

    Låt oss nu säga att både du samt jag donerar hälften av våra pengar, kvar äger du A/2, men jag har ju såklart kvar A/2+10/2 eller om vi så vill, (A+10)/2.

    Låt oss kontrollera!

    Du har /2=55, jag har (+10)/2=/2=

    Om vi för tillfället får 40kr som tack för donationen har ni 55+40kr och jag har 55+40kr, vi har alltså båda 95 kr nu.

    Hänger du med? Multiplikation samt division görs på hela ledet men adderar oss eller subtrahera vi något måste vi dra bort eller lägga till exakt lika mycket på båda leden, annars äger vi ändrat likheten.